Hiisi-Jukola 1999 (13/06/1999)

Jukola 1999 - det bästa Jukola terrängmässigt jag sprungit (alla sedan 1996).

Berättelsen nedan är från Tullinge SKs klubbtidning TSKNYTT


Jukola 99 Henrik Persson sträcka 7 lag 1

Spanade in de spänstiga damerna i hettan under dagen. Surplade i mig massor med vatten eftersom det säkerligen skulle bli ganska så varmt under ankarsträckan på tidig söndagsmorgon.

Vaknade som nästan alla andra av smällen när man "sprängde berg" i startögonblicket. Somnade snabbt om och vaknade inte förrän då det var dags att ta sig upp mot TC. Jag och Jocke-Lördch slaggade i mitt tält (proffsen har som sagt alltid egna tält på en sådan här tuff tävling..) och det var ganska fuktigt och kallt när vi vaknade. Så fort solen kom fram på blev det mycket skönare igen.

Såg när Lemmy sprättade iväg uppför "väggen" mot startpunkten. Tog en rejäl uppvärmningsrunda för att få igång benen, för här skulle det springas fort.

Gick ut tillsammans med Järfällas fantom - Ali Kousko. Hängde med i startbacken men sedan sprättade Ali på rejält mot ettan, och jag tyckte inte om att bränna allt krut i början.
Stora Tuna var också med i den lilla klunga som jag befann mig i. Det var relativt enkel orientering i början och tempot högt. Kändes bra, trippade enkelt med klungan och som att springa i moccasiner uppepå berghällarna. Jag låg för det mesta långt bak i klungan och läste kartan, lät de andra göra grovjobbet med farthållningen (precis som i Tour de France). Ett par kontroller senare kom Kolmården med Per Ek och Gävle med en snabb gubbe ikapp. Nu vart det hårdkörning, hade dock inga större problem att hänga med i detta tempo till en början. Några kontroller senare hade klungan även fångat upp en stackars flyende Ali Kousko. Det blev långsträcka och klungan sträcktes ut. Halva klungan (finnarna) smackade iväg uppepå berghällar medans vi svenskar drogs ner i ett grönområde (Ali valde vägval). Tappade lite ork här och fick slita hårt för att hänga med.
Sedan kom det ytterligare en långsträcka och av den tidigare klungan syntes ingenting. Tryckte på bra i den mycket fina terrängen mot nästa skärm. Klämde fram mjölksyran i benen i några tungsprungna mossar strax före kontrollen.

På nästföljande kontroll gjorde jag min första lilla miss denna dag. Stannade för tidigt och började leta efter punkthöjden i ett grönområde. Stog där tillsammans med massa andra löpare som gjorde samma misstag som mig. Gled dock iväg 100 meter och där satt den. Sprang på mot nästa kontroll i ett svårt område med många punkter och lite grönraster. Tog högervägval så jag kunde läsa av en kraftledning och en väg på håll och fick således en enkel ingång till kontrollen och tog den utan problem.

Slamma-jammade vidare iväg uppför berget och plockade den lilla branten utan minsta problemas. Till nästa kontroll fanns det vätska. Läste av vätskan på kartan och vinklade sedan lite vänster för att komma rakt på kontrollen. Vätskan stog inte rätt placerad enligt kartan så jag fick det inte riktigt att stämma. Irrade planlöst omkring ett tag innan jag lyckades hitta kontrollen. Måste nog gått en tre minuter där. Tog en enkel kontroll innan varvningen och lubbade sedan på mot varvningskontrollen som enkelt hittades eftersom sista sträckans kontroll låg längst ut på flanken.

Nu var det bara den avslutade slingan kvar att avverka och tröttheten gjorde sig påmind. Försökte med alla krafter att hålla koncentrationen uppe i solskenet. Hittade nästa kontrollpunkt som var berg-i-dagen utan problem. Blev snopen när jag kom fram eftersom jag inte kollat kontrollbeskrivningen innan jag tog kontrollen, utan förutsatte att det var stenen i ringen. Nu satt kontrollen helt enkelt bara på berget.

Sprang säkert mot nästa kontroll som var en enkel rackare. Sedan iväg ut på en väg och försökte ligga på och hålla tempot uppe så gott det gick. Hittade skärmen utan större problem, såg dock kontrollanter före kontrollen.

Nästa sträcka såg svår ut. Igenom en del grönområden och fram till en beståndsgräns och där i närheten en sänka. Låg och tassade på dosan genom det gröna. Kom rakt på en stor sten halvvägs och läste in mig och kollade dosan extra mycket. Fick beståndsgränsen innan kontrollen och tog den utan större besvärligheter. Kom ikapp en liten klunga till den kontrollen, men jag låg först i spåret mot sista.

Märkte att jag hade en gubbe nästan uppe i hälsenorna mot sista kontrollen som skiljde sig från övriga sträckor eftersom den satt mycket tidigare. Inga problem för mig. En snabb stämpling och så iväg med de halvtunga benen över en massa sten innnan man kom fram till backen ner mot mål. Vågade inte vända mig om för att se hur nära gubben var bakom utan bara rusade på. Hade kört lite spurtintervaller veckorna innan så jag lade ytterligare en växel och mina moccasiner rev loss i gruset och jag lyckades dra ifrån Friskus-Varberg. Skönt. Sprang in som 59:a, tappade några placeringar men hade också bommat en del.

Satt sedan en och en halv timme i duschen på grund av tröttheten. Det var ganska gött att bara sitta där och njuta av vädret, jukolastämingen och en kall dricka.